Om än så bara....

Hallojs raringar..

Ja för det är ni verkligen. Vad skulle jag vara utan er trogna, upplyftande, bärande, goa, varma omtänksamma bloggvänner. Ni finns där när man tvivlar och fotfästet helt försvunnit ibland. Lyser upp med era små ljus så att man finner vägen igen. Visar att det finns nån som bryr sig och som man har ett värde för. Önskar jag kunde ge en STOR och GO kram till er alla personligen men de får bli per blogg istället.

Ja så var man på banan igen, verkar som man än en gång klarat en landning om än så bara på ett ben. Nää jag har inte brutit benet.. Lite skadeskjuten bara. Gäller bara att hitta ut ur labyrinten också så blir allt kanon. Har precis upplysts om att jag är bland det envisaste som finns. Men å andra sidan kan man väl ha värre talanger eller hur. Hade min moster och morbror på besök i helgen. 81 och 78 år gamla, världens goaste. Hon är min stora idol men de ska ni få höra om senare.  Vi lämnade in vår bil i slutet av förra vecka för den gick som en anka  och det var lite svårt att få den kvar på vägen  i kurvorna här i Norge. Så vi hade vår gamla WW-buss och susade omkring i under helgen. På lördag var vi på ljuständning i minneslunden , så vackert med facklor, ljus och sång. Men när vi skulle hem så hade bussen så klart bestämt sig för att batteriet var slut. Så jag, moster och morbror fick skjuta igång eländet. Tre stapplande gamlingar skjuter på en gammal buss men vi fick den att brumma iallafall.  Men nåt hände tydligen med min rygg under alla helgens puttningar, var inte fel på batteriet. Nåt med startmotorn. Ett tag hade vi en kvast som stack ut från huven medans vi sköt på. Nåja igår när jag kom till jobbet så började ryggeländet krångla och efter några timmar gick jag som en höggravid elefant i korridorerna. Det slutade med att jag blev hemskjutsad. Så nu ligger, stapplar och halvhänger jag på allt här hemma. Tyvärr så har jag åter en gång fått mig en läxa för att jag inte lyssnat på min kropp utan kört i högsta fart på motorvägen igen. Ja jag vet att jag är hopplös...

                                         Men tänk att snart får vi tända adventsstjärnorna igen.....

                                                 Ta fram stakarna och tomtarna, såå härligt...

                                                 Pyssla och fiffa till det...Älskar julen...

Ha nu en skön vecka alla goingar. Tack för att i tassar in gamla som nya. Ni är bara så bäst. Massor av värme och kärlek till er alla...

Kramar Lisa