Ljuva livet..

Hallojs raringar..

Fåglarna sjunger, vattnet porlar, gräset är grönt och Fjompen blir en dygroda på promenaden uppför berget. Mannen har börjat vårdika uppe i skogen men jag satte ståndaktigt på skygglapparna och vadade fram i vattnet vis av tidigare skador. Hmmm nio dagar kvar till jul, jojo... Annars då , ja tisdagsmorgonen började ju bra, Skulle skaka ur det sista ur youghurt paketet. Öppnade korken och tog i rejält..mjölken skvätte glatt över mig och hela köket. Fel paket..när jag lyckats städa rent köket, mig själv och Fjompen så fanns det inte ens tid för frukost. Bara att kana nerför stigen till bilen, sätta bägge fötterna på bromsen, händerna på ratten, hasa nerför berget och hoppas på lyckan att stanna nere vid den större vägen...Bingo det gick. Sen var det Lucia hela dagen av olika söta små klasser från skolor runt om. Jättegulligt var att alla hade nybakade lussebullar med sig och bjöd på.  Häftigt med en norsk luciadag.. Sen var det då hemresan uppför berget, bara att ta största möjliga fart hålla tungan rätt i mun och gasa..Blankis med rullgrus på, de ni..Men upp kom jag...Onsdagmorgon, bilen startades på morgonkvisten och sen skulle äventyret nerför berget börja. Men det lät som om jag hade en gnissel och bankfabrik undertill fram...Jaha vad göra , måste till jobbet. Ut kika runt såg inget. så vi åkte jag och skrället. Smög oss fram i sakta mak, fick sitta och blåhålla bilen som gick som en anka. Mannens kommentar, har du tittat om du har punktering. Grrrr, tänk att karlar tror att vi inte kan se om vi har punktering eller slut på bensinen...När jag kom hem så hade skärmen på ena sidan fram nästan lagt sig på hjulet, så var det med de... Skrället behövde väl en tids vila på verkstans kan tänka efter allt.. Har även hunnit  med en rost och poleringsrunda hos kiropraktorn...Kom inte och säg att inte livet är ljuvligt...

En tomte har smugit sig in och hittat sin plats i Mannens utkiksfönster....Börjar få lite julkänsla  bestämt...

Rotade fram min älskade julgris när jag var hem, klart att han ska me matte..

Tom granen har jag hunnit klä eftersom jag varit ledig idag...

Men nu alla mina underbara raringar får ni ha de så gott. Tack för alla värmande tassar hos mig. Ni är guld värda. Gamla kära och nya vänner alla lika goa. Tänk snart är det jul. Men kom ihåg att det bästa vi har är varandra....

Kramar Lisa