Jag vill vill vill...

Hallojsan raringar ..

Jahapp har nu prövat alla trix o fix jag kan för att bli som ny igen men ikke sa nicke. Legat på golvet och lekt vagga. Stretchat som en desperat marskatt, hängt i trappen och i famnen på mannen som rykt och slitit så han  varit blå i ansiktet. Men ryggeländet vill inte som jag VILL VILL VILL. Bli bra igen. Lovar och svär att jag ska vara rädd om den , bönat och bett till den men än inget underverk mer än att jag iallafall kan stå och gå lite. Det var dagens jämmer och elände...

Annars ingen loppis idag, vågade inte skicka mannen ensam för sist kom han hem med vikvägg, trälåda,ett skrin,flaskhållare,kandelaber,tavlor och tennmuggar. Så jag stängde av hans väckarklocka
när han somnat. Inte en aning om vad det kom sig av att den inte ringde...

Skulle ha vart ut i skogen och snytit åt mig lite ris men det var sån dimma idag så det får vänta till imorgon. Få se om det hinns innan det är dags för Norge igen. Ska nog testa att ligga på golvet inatt kanske..

Har iallafall gjort ett par torgvantar av fleece, virkat runt kanterna och sytt på ett kors av små pärlor..

Satt mina två underbara barnbarn  i ny ram och fiffat till de, jösses vad jag längtar efter dom.

Självklart är dom ju dom ljuvligaste och finaste som finns..

Nu får ni ha en fortsatt fin lördagskväll, var rädda om varandra. Varm kram till alla er som

tassar in gamla godingar som nya...

Kramar Lisa

Vilket sällskap...

Hallojs raringar..

Äntligen har man börjat kunna linka runt igen. Fyyy tusan vilket sällskap man haft i några dagar en riktigt surtant som bara gnällt om precis allt och hade inte Herr Voltaren gjutit lite olja på vågorna efter denna gnälliga strandade val så vete gudarna vad jag gjort. Men nu är jag så trött på damen så jag ska
slänga ut henne på stört eftersom jag kan stå upp. Nää nu jäklar får det vara nog jag lovar och svär att
jag ska ta bättre hand om tanten. Tänk på de alla ni godingar som rusar runt därute ...Poff så kommer
de en påminnelse om att ta lite lugnt...Jaja så var de med de. Nu ska jag äventyra mig in i duschen och
sen försöka traggla mig nerför berget och hämta mannen så vi kan åka hem, hahhaa. Ja de ska gå..får
väl ligga bak med Fjompen..

Tjatar vidare med jultema för att peppa mig själv och ni får stå ut..

Kanske ska satsa på lite glögg i den nya kannan jag hittade på loppis för 40:-..

Tänk snart nejlikedoftande apelsiner, mmmm.....

Nää nu får ni ha de så gott raringar. Ska linka in i duschen och hoppas på att jag kommer ut igen hel och hållen . Var rädda om er och tusen miljoner tack till er alla som tassar in hos mig. Kan inte tassa runt till er alla än men jag kommer igen. Vänta bara och ha de så bäst nu...........................................

Kramar Lisa

Om än så bara....

Hallojs raringar..

Ja för det är ni verkligen. Vad skulle jag vara utan er trogna, upplyftande, bärande, goa, varma omtänksamma bloggvänner. Ni finns där när man tvivlar och fotfästet helt försvunnit ibland. Lyser upp med era små ljus så att man finner vägen igen. Visar att det finns nån som bryr sig och som man har ett värde för. Önskar jag kunde ge en STOR och GO kram till er alla personligen men de får bli per blogg istället.

Ja så var man på banan igen, verkar som man än en gång klarat en landning om än så bara på ett ben. Nää jag har inte brutit benet.. Lite skadeskjuten bara. Gäller bara att hitta ut ur labyrinten också så blir allt kanon. Har precis upplysts om att jag är bland det envisaste som finns. Men å andra sidan kan man väl ha värre talanger eller hur. Hade min moster och morbror på besök i helgen. 81 och 78 år gamla, världens goaste. Hon är min stora idol men de ska ni få höra om senare.  Vi lämnade in vår bil i slutet av förra vecka för den gick som en anka  och det var lite svårt att få den kvar på vägen  i kurvorna här i Norge. Så vi hade vår gamla WW-buss och susade omkring i under helgen. På lördag var vi på ljuständning i minneslunden , så vackert med facklor, ljus och sång. Men när vi skulle hem så hade bussen så klart bestämt sig för att batteriet var slut. Så jag, moster och morbror fick skjuta igång eländet. Tre stapplande gamlingar skjuter på en gammal buss men vi fick den att brumma iallafall.  Men nåt hände tydligen med min rygg under alla helgens puttningar, var inte fel på batteriet. Nåt med startmotorn. Ett tag hade vi en kvast som stack ut från huven medans vi sköt på. Nåja igår när jag kom till jobbet så började ryggeländet krångla och efter några timmar gick jag som en höggravid elefant i korridorerna. Det slutade med att jag blev hemskjutsad. Så nu ligger, stapplar och halvhänger jag på allt här hemma. Tyvärr så har jag åter en gång fått mig en läxa för att jag inte lyssnat på min kropp utan kört i högsta fart på motorvägen igen. Ja jag vet att jag är hopplös...

                                         Men tänk att snart får vi tända adventsstjärnorna igen.....

                                                 Ta fram stakarna och tomtarna, såå härligt...

                                                 Pyssla och fiffa till det...Älskar julen...

Ha nu en skön vecka alla goingar. Tack för att i tassar in gamla som nya. Ni är bara så bäst. Massor av värme och kärlek till er alla...

Kramar Lisa

Ska bara...

Hallojs raringar...

Tack för att ni tassar in till mig och lämnar ett spår. Det betyder mer än ni anar. Har krasch
landat lite så ni får förlåta men jag tar en paus över helgen. Det är lite för tufft just nu
men jag kommer åter. SKA BARA gå in i frelugan några dagar.  Önskar er alla en alldeles
underbar ALLA HELGONS HELG. Tänd ljus, umgås, njut av livet och ta vara på er och
era nära och kära. Nu ska jag stoppa i kontakten till laddaren och så hörs vi snart igen......

Kärlek och Kramar Lisa

Underbara raringar.....

Hallojs rarisar..

Av hela mitt hjärtat tack för alla söta tassar och så jättekul att så många vill vara med i
Mannens utlottning. Har skrattat så tårarna runnit åt era goa länkar. Underbara ni alla..

Annars är det inte sån himla fart på tanten just nu, inläggen haglar ju inte precis från
mig. Jag hänger fortfarande i rullgardinstofsen och kämpar med eländet och får inte
till det. Är såå trött så jag nästan inte vet att jag kommer hem, hhhaa. Nja nästan då.
Nu är jag inte på klagobänken och dräller utan vet att det skulle komma men jag har
inte riktigt räknat ut hur jag ska få till de. Att börja jobba direkt efter nästan sex års
sjukskrivning var nog inte så smart men å andra sidan är jag inte den smarta typen
när det gäller sånt. Sååå har man tröttnat på systemet och bränt alla broar, hoppat
ut ur planet och inte har nån fallskärm hamnar man i mina skor. Men nu struntar vi i
det raringar. Jag är iallafall så glad och tacksam för att jag lever, finns, mår så bra som
det går att må och har ett helt otroligt roligt och givande arbete. Kort sagt jag är en
lycklig Lisa...

Måste bara börja få till de med att vårda denna förfallande kroppen också, eftersom
det är mörkt ute och både jag och Fjompen är sjukligt mörkrädda så är det här med
promenader väldigt svårt. Finns inte så många lampor där vi bor i Norge heller, har
funderat på pannlampa men det hjälper ju inte mot rassel och ljud från skogen. Så
nu i mitt desperata tillstånd har jag allvarligt börjat fundera på en sånt där löpband
ni vet.. Jag måste komma i bättre skick och vet ni vad gym kostar här,,,halva lön
nästan. Men är det nån som har nåt råd SÅ SNÄLLA jag tar emot allt som ett
läskpapper...

Det här är mina gossisar därhemma. De bor i en gammal vagn inköpt på loppis som jag faktiskt
inte kommer att måla...

Damerna Svea och Rut , döpta efter mamsen och moster har jag ärv efter älskade mamsen.
Mellan sig har de Tröstis...

I andra änden finns Mallan som har dragit ner hättan., Kaninen och  Mjukis håller henne
sällskap..

Ja jösses så töntig man kan bli eller hur, men de är mig så kära och de betyder en hel del
att de finns och bor där...

Nu får ni ha de så bäst raringar. Jag svingar i snöret och kämpar. Önskar er alla en skön
fortsatt vecka och tack för att ni finns och tassar hit in...

Välkommen ni nya som också hittat ni, så kul...

Kramar Lisa